Från ett landeri med bagarnamn och ett populärt värdshus, till en av Göteborgs
mest omtyckta stadsdelar – planerad i mjuka kurvor och byggd med omsorg.
1651
Bagaren ger namnet
Bagaren Joachim Schönfelt betalar för mark vid Härlanda. Marken växer till ett landeri – och bagaren har gett stadsdelen dess namn.
1700-talet
Värdshuset
Landeriet blir känt för sitt populära värdshus, drivet av källarmästare Johan Minten. Här tar göteborgarna en paus utanför staden.
1899
Staden köper marken
Den 1 juni 1899 köper Göteborgs stad landeriet av änkan Emma Waern för 100 000 kronor. Grunden läggs för en helt ny stadsdel.
1911
Lilienbergs svängda gator
Stadsingenjören Albert Lilienberg ritar en stadsplan inspirerad av medeltida stadsmönster, anpassad efter den kuperade terrängen – den första i landet där den nya stadsplanelagen tillämpades. Resultatet: mjukt svängda gator och små torgbildningar som Uddevallaplatsen, Gustavsplatsen och Viloplatsen.
1914–1915
Husen kring Uddevallaplatsen
Arkitekten Harald Falkman ritar landshövdingehusen kring Uddevallaplatsen. Nationalromantikens mansardtak, burspråk och bruna timmerpaneler – och en liten trädgård till varje lägenhet.
1914–1930
Landshövdingehus och villor
Den västra delen byggs ut med landshövdingehus och villor sida vid sida. Blandningen blir stadsdelens signum.
1918
Bagaregårdsskolan
Skolan, ritad av arkitekten Johan Jarlén, står klar. Ett av stadens få träskolhus i nationalromantisk stil – med stensockel, brun träpanel, brant tak och ett karakteristiskt klocktorn över taken.
Idag
Riksintresse
Hela området är utpekat som riksintresse – en arkitektoniskt och socialhistoriskt värdefull bebyggelse, beskriven som ett unikt bostadsområde som tjänat som förebild för andra stadsdelar.
Bilder ur historien
Bagaregården förr
Stockholmsgatan med landshövdingehusens långa rad. Vykort, tidigt 1900-tal (foto F. Gustavson).Samma gata uppifrån – landshövdingehus till vänster, villor och häckar till höger. Vykort, 1900-talets första hälft.Barn dansar ringlek kring majstången på en gård, 1920–30-tal.Landshövdingehus med mansardtak och en tidstypisk bil, tidigt 1900-tal.Stockholmsgatan – landshövdingehus med butik i stenvåningen, valvad port och svängd smidesbalkong. Odaterat foto.Vardag vid mjölk- och brödbutiken – och snöskottning en vinterdag på 1950-talet.Albert Lilienberg, stadsingenjör 1907–27, som ritade Bagaregårdens stadsplan (1920).
De flesta bilderna kommer från den tidigare webbplatsen om Bagaregården. För
vykortet uppifrån Stockholmsgatan och fotot av landshövdingehuset med butiken
saknar vi ännu uppgift om fotograf och ursprung. Vet du varifrån de kommer?
Hör av dig så skriver vi dit rätt källa –
och har du fler gamla foton vill vi gärna se dem.
Känns igen?
"Bullerbyn mitt i stan"
Den nuvarande sajten kallade Bagaregårdsskolan för definitionen av en
"bullerbyskola" mitt i Göteborg. Det är ungefär så hela stadsdelen känns:
trädkantade gator, stora grönskande gårdar, och en plats som fått behålla
sin karaktär i över hundra år.
Det är den känslan vi vill samla och lyfta fram här – med era bilder och
berättelser.
